Vinterodling

 

Har du någonsin hört talas om vinterodling? Det är ett uttryck som många vanliga hemmaodlare knappt hört talas om och något som många fnyser åt och säger ”det går inte” men om vi skall titta lite djupare på just vinterodling är det den mest naturliga metod av dem alla och är likt det sätt som naturen själv förökar sig med frö. På hösten tappar växten sina frön som faller ner på marken, det blir vinter och fröna ligger kvar där på marken…under snön, sen blir det vår och fröna gror🌱🌷

Vinterodling går ut på att du sår köldtåliga fröer på vintern, på frusen mark eller i väl ventilerade lådor och sedan lämnar sådden ute i kylan så att den får gro i sin egen takt under våren när solen börjar värma igen. Grönsaker som vintersåtts brukar klara av köldknäppar under sen vår mycket bättre än köpeplantor som planterats ut lite tidigt. Ibland kan man behöva slänga över en väv eller annat för att skydda dem mot vårsolen ☀️ som kan vara väldigt het och bränna små plantor. Odlar du i lådor kan de behöva ventileras mer eller locket tas av eller sättas på glänt. I en godislådan kan det bli väldigt varmt, så håll dem i skuggan tills de växt till sig lite. Samma sak om jag ser att det skall bli kallgrader framåt vårkanten när det växer och frodas, då kan väven behöva på. 

Under en helg i januari passade jag och yngsta dottern på att så sallad i vårt salladsland. Vi sådde fler olika sorter, direkt på det frusna landet (som hon och taxen först sopat bort snön från) och täckte sedan fröna med jord som inte var frusen. Vi plattade till jorden och la på kompostgaller mot katter, fåglar och andra små rackartyg som kan få för sig att krafsa i landet. Landet grundade vi med Bokashi redan i höstas och plattade till så att det skulle gå att så. När växternas rötter väl börjar sträckas sig ner till Bokashilagret bör där vara finaste mylla full med näring! 

Vi sådde även i plastlådor, gamla godislådor där vi gjort hål i botten och på sidorna för god ventilation. Denna sådd fuktades med snö som vi la i innan vi ställde undan lådorna i skuggan i väntan på sol och vår. 

Den stora fördelen med vintersådd som jag upplever är att jag har fönsterbrädorna och odlingshyllorna tomma till andra, mer värmekrävande växter som chilli, tomater och gurka. De första mintomaterna sådde jag redan i mitten av november och nu börjar det bli knopp i dem så snart har vi egna tomater på tallriken igen. Underbart! 

Dessutom är mycket av vårens sådd redan klar när det är dags att börja så enligt ”vanligt” och skulle någon av mina vintersådder ha gått åt fanders, ja då har jag tid att så om igen. 

Prova du med🌱

Säg hej till Bokashihinken Urban!

I det lilla samhälle där jag och min familj lever och bor har varje familj fri tillgång till gröna plastpåsar som vi skall slänga vårt matavfall i. Jättebra för miljön att samla ihop matresterna, absolut! Mindre bra att det är just vanliga miljöovänliga plastpåsar vi erbjuds. Detta har jag grötat ner mig i och försökt hitta en lösning på.

Då jag alltid vill optimera och förenkla saker så funderade jag länge på om det inte fanns bättre sätt att ta hand om den komposterbara delen av hushållsavfallet, istället för att köra iväg allt med sopbilen. För några år sedan hade vi en liten men effektiv skara höns och då var det enkelt avklarat, men hur kunde vi nu på ett smidigt sätt få mindre skräp i soptunnan? Kanske rent av kunna byta till ett mindre och billigare sopkärl? Sopsortering var vi sedan tidigare duktiga på men matresterna.... Det störde mig dessutom att fullgod näring som vi borde kunna återanvända här hemma istället hamnade på soptippen.

Mina eftersökningar ledde mig till helt ny värld, Bokashins värld, där jag bland annat hittade den fantastiska och inspirerande Annas kemtvätt. Hos Anna finns det mycket matnyttigt att läsa för en glad amatör som jag är och som vill minska vår klimatpåverkan. Framför allt har Anna skrivit en väldigt pedagogisk instruktion om hur man kan kompostera med hjälp av Bokashi. Till och med för dig som bor i en lägenhet!

Vad är då Bokashi?

Bokashi är Japanska och skall betyda "fermenterat organiskt material" och går ut på att du sparar allt ditt organiska material (matrester och grönsaksrens) i en hink, sprayar eller strör på effektiva mikroorganismer kort och gott kallat EM, som hjälper till att fermentera det organiska materialet. Fermenteringsprocessen gör att ditt organiska material eller i detta fall dina matrester snabbare bryts ner till jord. Hur det går till kommer jag till lite senare i  inlägget.

Bokashi är inte alls komplicerat (om man inte vill grotta in sig rejält i ämnet) och det passar latmaskar som mig. Det du behöver är några få saker.

Det du behöver är:

• Organiskt material. Alla typer av matrester går bra men det är bra att inte lägga i kött och fisk eftersom det kan ge lukt och gör du din jordfabrik utomhus drar köttet gärna till sig skadedjur och grannens katter. Vi har en liten komposthink med lock i ett set med sopsorteringskärl en utdragbar ställning i vårt sopskåp och här lägger vi både kaffesump, matrester och tepåsar. Det blir finfin Bokashi! Likaså vissna blombuketter och gamla brödkanter. Tänk bara på att finfördela materialet så mycket som möjligt för ju mer yta på matresterna som kan nås av EM ju snabbare kommer processen gå. Komposthinken eller "Urbans matlåda" som den kallas här hemma tömmer jag ner i Bokashihinken ungefär var annan dag, lite beroende på vad som är där i och hur varmt det är. Det blir snabbt lukt i komposthinken när det är varmt till skillnad mot Bokashin där jag sprutat på EM och materialet fermenteras istället för att ruttna.

• Hink med tättslutande lock. Jag använder en typ av Bokashihink  med tappkran och dessa finns i mängder av olika utförande och prisklasser. Du kan även använda två helt "vanliga hinkar" eller hinkar som du fått från ett bageri eller ett storkök, det viktiga är att det följer med ett tättslutande lock. Borra små avrinningshål i botten på ena hinken och sedan staplar du dem i varandra och får på så sätt en liten reservoar i utrymmet mellan hinkarna där Bokashilaken kan samlas. Eller så använder du en vanlig hink med tättslutande lock där du då måste lägga lite papper i botten för att suga upp vätskan. Tro mig, det vill du inte! Bokashilaken eller "Urbankisset" som vi kallar det är helt fantastiskt bra att vattna med och det är drygt, blanda 1:100. Fungerar att göda med både inne och ute och rätt blandat luktar det inte nämnvärt. Jag ger bort Bokashilake till både höger och vänster och mina föräldrars grannar är gröna av avund eftersom mina föräldrars sallad växer så det formligen väller över kanterna i pallkragarna i deras lilla trädgård. Bokashilaken är guld så spara på den!

Kompost Greenline Urban Garden
499kr på Granngården

Bokashikompost Urban Composter, Lime

390kr på Wexthuset.com

• Effektiva mikroorganismer EM. Det finns både EM i strö-form och i sprayform. Vad man tycker fungerar bäst är kanske beroende på många faktorer, till exempel hur du applicerar produkten till hur du förvarar den, men framför allt är det en smaksak för resultatet är  detsamma. Jag vill ha och producera Bokashilake och därför gillar jag sprayformen. Vätska ger vätska...så tänker jag, vet inte om det är rätt eller fel, men sprayen är det jag fastnat för. Sprayen i sig har en svag doft. Jag kan inte påstå att den är direkt angenäm men den är helt acceptabel och absolut inte äcklig som jag först trodde. Svårt att beskriva själva doften men lite syrligt som en mycket svag kräksdoft, fast ändå inte. Ströet kan jag inte riktigt uttala mig om eftersom vi inte är riktigt sams, men vad jag fått lära mig finns en viss svag doft även här.

Bokashiströ från Bokashi.se

Acceleratorspray från Wexthuset

• Jord. Har du inte en trädgård med pallkragar eller ett litet land som jag har så går det faktiskt lika bra med en plastlåda att förvara inomhus. Exempelvis ett snyggt sopsorteringskärl som går att placera enhetligt bland dina andra sopsorteringskärl. Jorden i sig skall vara "vanlig" trött köpejord. Du kan använda jord utifrån men har du otur får du med otrevliga små kryp in. Om du tänker göra din jord inne är det också smart att köpa lite kompostmask och lägga i, men det är inget måste. Det är praktiskt om lådan har lock så du slipper gäster däri, men det skall vara luftigt. Här vill vi ha tillgång till syre!                                                                                                                             

Ett, tu, tre, Bokashi!

Nu är det bara att sätta igång med din Bokashi. Det är varken omständligt eller äckligt som vissa tror utan betydligt trevliga än stinkande kompostsoppåsar som droppar på golvet eller glöms i skåpet och ruttnar. Rent av fräschare. 

Mitt tips är att du samlar de dagliga matresterna i en separat liten hink eller bunke under ett par dagar och försöker att öppna Bokashihinken så sällan som möjligt när du väl börjat fylla den. Det tjänar du på eftersom fermenteringsprocessen då går snabbare och bättre. Vi har vår gamla komposthink med lock som gröna kompostsoppåsen egentligen skall sitta i som "matlåda" till vår Urban. Det passar oss perfekt eftersom den då göms bredvid sopsorteringen i skåpet och dessutom är utdragbar och lätt åtkomlig. Vill man kan man lika gärna spara sitt organiska material i en gammal vacker soppterrin eller liknande på köksbänken.

Mitt tips är att du börjar att lägga "lite större" organiskt material (dvs inte kaffesumpen och grötresterna) i botten på Bokashihinken, ta på lite strö eller spray. Jag upplever att det lätt rinner ner smått skräp genom silen i botten annars vilket kan fastna i tappkranen som då kan börja läcka något. Fortsätt att alternera med lager av organiskt material och spraya/ströa osv tills allt är slut. Avsluta med att pressa ner allt material mot botten, du vill ha så lite luftfickor i hinken i som möjligt. 

Pressa ut luften ur ditt organiska material. Jag använder en billig potatispress.

Töm hinken på Bokashilake cirka varannan dag. Förvara laken i en glasburk eller en flaska som du inte är rädd om. Tänk på Bokashilaken som en färskvara som trivs bäst i kylskåp, men jag vet folk som sparar Bokashilake i petflaskor i  klädkammaren eller garaget hela vintern och som säger att det fungerar lika bra, jag har dock inte testat. Du kan även hälla Bokashilake i avloppet (perfekt att göra på vintern när inte den går åt i trädgården) eftersom de effektiva mikroorganismer som finns i laken äter upp fettet i avloppssystemet och på så sätt rengör dina avlopp. (Man kan även städa med EM men det blir ett annat inlägg).

Spara på Bokashilaken, den är flytande växtkraft! Blanda med vatten 1:100.

När din hink är full är det dags att ställa den att mogna under minst två veckor. Jag klistrar över en bit tejp så jag vet att det är helt tätt och för att inte något klåfingrigt barn skall få för sig att öppna och titta. Fortsätt att tömma hinken på Bokashilake ungefär varannan dag. Laken kan ha lite olika färg och konsistens beroende vad hinken innehåller. Hos mig hamnar mycket kaffesump i Bokashihinken som därför ger ganska mörk lake men oavsett detta fungerar det lika bra att göda med.

Efter att hinken har fått stå och mogna är det dags att tömma den. Detta är lite som julafton för mig. Fniss! Har jag tur har jag fått vitt ludd i min hink och då vet jag att processen kommer gå undan när Bokashin väl kommit ner i jorden.

Men vänta nu tänker du kanske. Vad gör jag med det organiska material jag får under tiden min Bokashihink står och mognar? Jo, jag har två hinkar som jag alternerar mellan och är den ena Bokashihinken mognar när den andra i bruk. Men. För oss räcker det knappt med två hinkar eftersom det tar oss mindre än två veckor att fylla en hink. Vi skulle behöva en tredje hink.

Jag gräver ner min Bokashi i trädgården efter ett förutbestämt placeringsschema, på platser där jag vet att jorden behöver förbättras. Just nu har jag även en jordfabrik. En dubbelhög pallkrage där jag för närvarande inte odlar något utan som bara används till att gräva ner Bokashi i. Jag gräver helt sonika ut ett hål, stort som en hink och häller ner min Bokashi däri. Sedan hackar jag isär Bokashiklumpen lite innan jag öser över jorden jag grävt upp ur hålet och plattar till det lite. Ju mer jord ju bättre.

Jag lägger kompostgaller över min jordfabrik för att slippa påhälsning däri.

I en helt vanlig pallkrage får du utan problem plats med sex stycken "grävplatser" och när du skall gräva ner sjunde hinken gör du det på plats ett, hink åtta på plats två och så vidare i ett kretslopp. Har du delat ditt organiska material i mindre bitar tar det inte mer än tre till fyra veckor innan bara de absolut största bitarna finns kvar! Min trädgårdsguru Sara Bäckmo har spelat in en film där du tydligt kan se hur smidigt det är.     

Bokashin efter två veckor i jorden

Bokashin efter tre veckor i jorden. Som du ser finns inte mycket kvar, bara äggskalet och en bit Torky-papper som smugit sig ner i hinken.

  

Om du har en jordfabrik behöver du tänka på att jorden däri blir enormt kraftig och behöver blandas ut med vanlig jord innan du använder den. Annars blir det på tok för mycket av det goda så att säga. Om du istället gräver ner Bokashin i rabatten  har jag läst att man skall vänta minst två veckor innan man planterar på platsen. Jag har testat att gräva ner Bokashin lite djupare i jorden och sedan fylla på med jord och planterat och det har fungerat bra för mig.  

När jag anlägger nya odlingsplatser brukar jag grunda pallkragarna med dagstidningar som jag sedan blöter. Därefter lägger jag i ett lager med kompost, till exempel gräsklipp, ogräsrens som torkat och dött, potatisblast eller liknande beroende på vad som finns till hands innan jag vräker på ett par säckar köpejord. Sedan sprider jag ut ett par hinkar Bokashi, för att avsluta med jord och sedan så eller plantera. Detta sätt fungerar perfekt om du sår grönsaker som växer ovan mark. Mer om detta i ett annat inlägg.

                     
           

Hur går då den där processen till?

När du sprayat eller strött EM på ditt matavfall i hinken startar mikroberna i ditt EM en jäsnings och syrningsprocess, det vill säga en fermenteringsprocess så fort den kommer i kontakt med fukten i matavfallet. Mikroberna gör så att avfallet varken ruttnar eller möglar utan kommer se lika fint ut när du öppnar locket efter två veckor. 

EM består av olika mikrogrupper som samarbetar med varandra. Jordsvampen (Saccharomyces Cerevisiae) som hjälper till med jäsningsprocessen och två olika bakteriearter (Lactobacillus plantarum och Lactobacillus casei) som hjälper till med syrningsprocessen samt fotosyntesbakterier.

Mikroorganismerna som finns i EM är fantastiska på många sätt, de reproducerar sig själva och så ofta som var tjugonde minut och tanken är nästan svindlande, men bara ett par matskedar med EM  innehåller fler mikrober än vi har människor på jorden!

Det organiska material som du lägger i Bokashin består av olika näringsämnen. Näringsämnena i sig består av andra mycket mindre byggstenar. Det EM gör är att bryta ner dessa byggstenar så att de snabbare tillgodogörs i jorden.

När din Bokashi mognat i två veckor innehåller den så ofantligt mycket mer EM än den gjorde från början, din Bokashi formligen sjuder av liv! Nu är det dags att gräva ner det fermenterade avfallet i jorden, för att göra ny jord. Jag gräver ner min Bokashi i trädgården, men du kan lika gärna gräva ner bokashin i en plastlåda med jord som du förvarar inne. Detta är perfekt att göra på vintern! När Bokashin varit nergrävd i två till fyra veckor är jorden klar och det bara börja plantera!

Jag hoppas att jag inspirerat dig till att börja med Bokashi! 

Jag kan ärligen säga att jag inte hittat några nackdelar med varken Bokashin eller arbetet runt omkring och då är jag lat av naturen. Jag tycker att det endast finns fördelar!

Bokashi och Bokashikompostering är ett hett ämne inom miljövärlden idag och det finns mängder av bra information att Googla fram om du vill läsa mer. Eller så gör du som jag, slänger dig in i det hela och testar! Om du tar steget, hör gärna av dig och berätta hur det går! Du kan både lämna kommentar och mejla mig.




Bokashi on!

/ Veronica

(Detta inlägg sker inte i samarbete med någon av ovan nämnda personer eller företag utan helt på mitt eget initiativ.)

Att ta vara på trädgårdens rikedom

Späd Mangold här i flerfärgade sorten Bright Lights är mycket god i sallad. Mer välvuxen är den försvinnande god i pasta, pajer och gratänger. Stjälkarna kan du med fördel spara och tillaga som sparris. Mangold går även förvälla och frysa in!

Jag är verkligen både glad och amatör när det kommer till odling. Glad, för jag tycker det är så fascinerande att lilla jag med lite planering, muskelkraft och vattnande (ja, lite mer än så såklart) kan duka fram egenodlad mat. Att vara självförsörjande på vissa grönsaker stor del av året. Att kunna tillaga mat mitt i vintern med ingredienser som vi själva odlat. Det är sanna mina ord fascinerande!


Här hemma har vi nio stycken dubbla pallkragar jag odlar i. Just nu i skrivande stund växer det tomat, olika sorters sallad, olika örter, mangold, morötter, rädisor, jordgubbar, rabarber och lök i pallkragarna. Jag odlar i omgångar och medan jag exempelvis har sallad att plocka i ett land finns det sallad på uppväxt i ett annat, därför står vi aldrig utan.

En pallkrage har jag just nu som jordfabrik och här gräver jag ner min Bokashikompost, som då blir ny jord. Detta kommer jag strax skriva ett helt inlägg om. Håll utkik!

Vi har även en gammal halvstor rabatt som vi inte riktigt vet vad vi skall göra med och denna hyser just nu potatis (Minerva), sommar morötter (4 olika sorter) och cirkelbetan Chigoggia från Impecta. Medan jag funderar på vad och om jag skall gräva ner nya blommor i rabatten till hösten kan jorden lika gärna brukas tänker jag. Här växer även lite smultron till glädje för barnen, eller i alla fall den minsta som varje dag sitter där på huk och tittar noga för att se om där finns något moget smultron att mumsa på. Dom röda är inga problem att hålla utkik efter men de vita, de är knepiga, men goda! Eventuellt blir det ett land på platsen i fortsättningen.. Hur som helst behöver jag gräva ner ny jord och därför har jag jordfabriken...


Jag är duktig (klapp på axeln) på att ta vara på det vi odlar och tycker om inte att kasta sådant som är ätbart, varken i komposten eller Bokashin. 
Ett exempel på sådant jag tar vara på är lökblast. Många tycker blasten är en biprodukt och att löken är målet och låter därför blasten på löken stå och vissna för att få stora fina lökar. Jag väljer istället att sätta mindre eller tidigare löksorter och ta vara på både lök och blast. Du kan ta ganska mycket av blasten utan att det påverkar löken nämnvärt. Tänk bara på att inte ta bort all blast utan spara några spret på varje lök. Alternativt kapa blasten på mitten. Samma sak kan du göra med vitlöksblasten, men den tar du innan den blir för grov.

Blasten sköljer jag ren och låter torka lite på tidningspapper innan jag hackar den. Jag hackar ganska grovt för jag tycker det blir godast i exempelvis vinterns pajer.

Här är blast från gul och röd lök. Den är lite skarpare i smaken än exempelvis gräslök men betydligt mildare än själva löken.

När jag hackat färdigt lägger jag ner löken i zipp-påsar på 1liter och klämmer ur luften innan jag lägger dem plant att frysa i frysboxen.

Denna gång frös jag även in gräslök och mynta. Gräslök behöver ingen större introduktion. Mynta  däremot är en perenn ört som växer som ogräs och behöver hållas efter för att inte ta över fullkomligt. Denna påse med grovhackad mynta består enbart av det jag gallrat bort från plantan. Mynta går att ha till mycket gott! Du kan ha det i gryta, till lamm, i brödet (om du finhackar det) i smoothien och i dipp bland annat. Jag tycker att fryst mynta håller smaken bättre än torkad, därför fryser jag in den.

Jag vet att zipp-påsar inte alls är optimala att förpacka i rent miljömässigt och jag skulle hellre vilja förpacka i något bättre, men som jag skrev är vi fyra i familjen och vi saknar en normal frys. Vi valde att ersätta vår kyl/frys i köket mot ett helt kylskåp då det gamla gick sönder och därför har vi endast en frysbox nere i källaren. Frysboxen är ganska besvärlig om jag skall vara ärlig och det är ett elände att hålla koll på allting som finns däri. Hur jag än gör känns det som det jag söker ligger längst ner på botten eller i ett hörn. Jag packar i 1liters zip-påsar bara för att de passar perfekt stående i hängkorgarna. Med grönsaker och örter i form av platta stående paket är det plättlätt att bläddra sig fram till det jag vill ha. Dessutom är det lätt att bryta av en bit av "kakan" om inte allt behövs. Påsarna rengörs och återanvänds när de är tomma.