Vinterodling

 

Har du någonsin hört talas om vinterodling? Det är ett uttryck som många vanliga hemmaodlare knappt hört talas om och något som många fnyser åt och säger ”det går inte” men om vi skall titta lite djupare på just vinterodling är det den mest naturliga metod av dem alla och är likt det sätt som naturen själv förökar sig med frö. På hösten tappar växten sina frön som faller ner på marken, det blir vinter och fröna ligger kvar där på marken…under snön, sen blir det vår och fröna gror🌱🌷

Vinterodling går ut på att du sår köldtåliga fröer på vintern, på frusen mark eller i väl ventilerade lådor och sedan lämnar sådden ute i kylan så att den får gro i sin egen takt under våren när solen börjar värma igen. Grönsaker som vintersåtts brukar klara av köldknäppar under sen vår mycket bättre än köpeplantor som planterats ut lite tidigt. Ibland kan man behöva slänga över en väv eller annat för att skydda dem mot vårsolen ☀️ som kan vara väldigt het och bränna små plantor. Odlar du i lådor kan de behöva ventileras mer eller locket tas av eller sättas på glänt. I en godislådan kan det bli väldigt varmt, så håll dem i skuggan tills de växt till sig lite. Samma sak om jag ser att det skall bli kallgrader framåt vårkanten när det växer och frodas, då kan väven behöva på. 

Under en helg i januari passade jag och yngsta dottern på att så sallad i vårt salladsland. Vi sådde fler olika sorter, direkt på det frusna landet (som hon och taxen först sopat bort snön från) och täckte sedan fröna med jord som inte var frusen. Vi plattade till jorden och la på kompostgaller mot katter, fåglar och andra små rackartyg som kan få för sig att krafsa i landet. Landet grundade vi med Bokashi redan i höstas och plattade till så att det skulle gå att så. När växternas rötter väl börjar sträckas sig ner till Bokashilagret bör där vara finaste mylla full med näring! 

Vi sådde även i plastlådor, gamla godislådor där vi gjort hål i botten och på sidorna för god ventilation. Denna sådd fuktades med snö som vi la i innan vi ställde undan lådorna i skuggan i väntan på sol och vår. 

Den stora fördelen med vintersådd som jag upplever är att jag har fönsterbrädorna och odlingshyllorna tomma till andra, mer värmekrävande växter som chilli, tomater och gurka. De första mintomaterna sådde jag redan i mitten av november och nu börjar det bli knopp i dem så snart har vi egna tomater på tallriken igen. Underbart! 

Dessutom är mycket av vårens sådd redan klar när det är dags att börja så enligt ”vanligt” och skulle någon av mina vintersådder ha gått åt fanders, ja då har jag tid att så om igen. 

Prova du med🌱

Bevattningsförbud!

Så har bevattningsförbudet nått även mina trakter och jag som har pallkragar och land fulla med grönsaker fick grubbla lite för att hitta en bra och hållbar lösning. 

Bevattningsförbudet trädde i kraft i går måndags och vi djupvattnade på så mycket vi vågade i helgen, fyllde regntunnan som ekat tom hela sommaren och valde framför allt ut vad vi skall prioritera bort härnäst om så behövs. Prioriteten just nu är att behålla våra Mårbackapelargoner, två gamla bykgrytor med blommor samt grönsakerna och vår vindruva, som jag klippt ner och gallrat ur så mycket jag kunnat och vågat.

Alla pallkragar och landet är återigen täckta med fiberväv, som gör att fukten inte dunstar på dagen men ändå släpper igenom ljuset. En pallkrage som inte  täckts över är den jag har mina tomater i. Det var praktiskt taget omöjligt att få till det bra, med stora yviga tomatplantor placerade på en solig höjd och med en bris som tar tag i väven så allt vill tippa ikull. Som tur är samplanterar jag tomaterna med citronmeliss och sallat, så jorden står aldrig bar. Den dagen sallaten är färdigskördad blir det till att täcka jorden. Inte heller min lilla halvpallkrage med kryddor i är täckt, men den skuggas lite och är sprängfylld med lite torktåliga örter som i sig själva skyddar jorden från uttorkning.

Rabatter, buskar och syrenhäcken får nu klara sig bäst de kan. Gräsmattan ser sedan länge ut som Saharas öken. Vår vackra björk ser lika torr och trött ut som en sen höstdag. Äppelträden som var alldeles fulla med kart har tappat majoriteten av både blad och kart och det ser inte ut att bli någon skörd att tala om i år. Om inte regnet kommer... Enligt SMHI kan vi få småskurar under lördag-tisdag, men den här sommarens regnlöften tycks inte vara så mycket att lita på. Bättre att försöka klara det på eget håll.

Med en familj om fyra finns det mycket vi kan snåla in på och ändå kunna vattna "nästan som vanligt" fast med kannan. Kommunen har gått ut med att de kommer ha övervakning på förbrukningen och har även gått ut med att de kan stänga av vattnet till fastigheter där man förbrukar mer vatten än lovligt.

Vi brukar sällan bada i badkaret under den varma årstiden, med det är precis vad våra flickor gör nu, plaskar tillsammans i lite vatten och tvättar sig på gammalt vis med en snäll och ekologisk tvål som är fin mot huden och inte behöver sköljas av. När badet är avslutat och lillflickan sussar sött i sin säng tar jag badvattnet och vattnar med.

Maken behöver fortfarande duscha varje dag efter jobbet, men tar snabba duschar och stänger av vattnet under intvålningen. Jag gör precis som flickorna och tvättar av mig i badkaret.

Jag har fått till mig så många fina tips gällande vattenbesparing från alla möjliga håll och dessa vill jag såklart dela med mig av.

Såhär kan DU spara på vattnet!

• Slatthink. Ställ en hink (vi har en kanna) på köksbänken där du kan hälla i de vattenslattar som blir under dagen. Här häller du vattnet som blir över om du dricker, eller det som blir då du spolar fram kallvatten. Kaffeskvätten som är kvar. Potatisvattnet eller pastavattnet. Sköljvattnet från grönsaker mm. Slatthinkens vatten är perfekt att vattna med!

• Tvätta bara fulla maskiner med tvätt. Det här är inte "rocket sience" på något sätt utan borde vara en självklarhet för alla kan jag tycka. Använd ekonomiprogram. Visste du att en tvättmaskin förbrukar i snitt 50 liter vatten på en tvätt? Kanske kan många av de plagg ni lägger i tvätthögen istället kunna vädras för att bli fräscha. Små enstaka fläckar kan punkttvättas. Det här borde egentligen vara mer naturligt även när inte vattenransonering gäller eftersom detta är det mest skonsamma för dina kläder. Det här kan jag skriva ett helt inlägg om, men det får bli lite senare.

• Spara vattnet från avfuktaren. Som vårt hus är konstruerat behöver vi en avfuktare som står på vår undervåning, eller souterrängvåning för att vara exakt. Vi har placerat den i det som tidigare var ett förråd innanför tvättstugan men som nu är integrerad med tvättstugan och används som torkrum. Avfuktaren som själv känner av när luftfuktigheten är för hög är effektiv och mycket snålare än torktumlaren. På vår avfuktare kan vi välja om vi vill koppla en slang direkt till avloppet eller spara vattnet i den tillhörande behållaren. Vi sparar vattnet och vattnar med, framför allt under den här tiden på året. 

• Spara vattnet från torktumlaren. Är vattenbehållaren full? Vattna! Vi använder bara torktumlaren till att torka sängkläder stryktorra och till handdukar så här får vi sällan några mängder vatten, men det som blir används.

• Bada i badkaret. Snabba duschar i all ära men det mest effektiva ur vattenbesparingssynpunkt är att bada tillsammans. Framför allt om man kan och vill bada tillsammans som mina flickor. Du behöver inte fylla hela karet utan det räcker med en skvätt att plaska i. Jag ger dem varsin tvättlapp och en tvål och det blir man precis lika ren av som en dusch! Badvattnet använder jag sedan till landen. 

• Duscha i badkaret. En annan smart lösning är att duscha i badkaret, något som redan är standard för många. Skillnaden är att sätta i proppen och låta vattnet bli kvar i karet istället för att rinna ut i avloppet. Använd miljövänliga medel så kan du vattna med det som blir. Framför allt SER du hur mycket vatten du faktiskt förbrukar, även om du bara tar en snabbdusch.

• Spola inte när du kissat. Det här var ett knep jag framför allt fick ta till när jag bodde i ett hus med en borrad brunn som hade dålig tillrinning. Funkar även i tider av vattenbesparing.

• Diska i balja. Det här är inte heller någon "rocket sience" egentligen, att använda diskohon eller en balja när du diskar. Likaså att skölja disken i en balja med kallt vatten och inte göra det under rinnande vatten ur kranen. Som jag skrivit tidigare, använder du ett miljövänligt rengöringsmedel (i detta fall diskmedel) som går att hälla ut i naturen fungerar det utmärkt att vattna med. Om du diskar under rinnande vatten i tre minuter innebär det att du förbrukar i snitt 36 liter, rakt ner i avloppet. Diskar du i balja behövs det betydligt mindre och dessutom kan vattnet ju återanvändas så fram med baljan!

• Fyll diskmaskinen. Se till att fylla diskmaskinen innan du startar den. Visste du att en diskmaskin i snitt förbrukar i snitt 15 liter vatten per diskning och att energiprogrammen i första hand drar mindre el än vatten? 

• Kallt dricksvatten. Ett kallt och gott dricksvatten kan du få på framför allt två sätt. Det vanligaste är att sätta på kallvattnet på full sprutt en bra stund, ungefär en minut, känna med fingret, fylla ett glas och dricka. Hur många liter gick det åt till det där kalla glaset kan man undra...enligt min vattenleverantör innebär det här sättet ca 12 liter vatten ner i avloppet för ett glas kallt vatten. Ett bättre sätt är att i samband med att du redan har kallt eller svalt vatten i kranen, fylla en kanna och ställa i kylen. Kallt och gott när du vill ha ett glas och det går inte åt mer vatten än det du fyller i kannan dvs runt en liter. 

• Byt packningar, fixa droppande kranar och byt till snålspolande munstycken.  Vid den här punkten behöver jag egentligen inte något längre utlägg kring ren ekonomisk vinning och den enorma vattenbesparing som blir. Den kan sammanfattas med två ord. FIXA OMGÅENDE!

• Bevattning i trädgården. Det här är något att tänka på även när inte vattenbrist råder. Att ALDRIG vattna under dagtid när det är som varmast, utan göra det på kvällen! Du som hängde med i skolan vet att sol och värme får vatten att dunsta och det är precis vad som händer när du vattnar på dagen när det är varmt. Upp till 40% av allt vatten kan gå förlorat. Om du istället vattnar på kvällen då det är svalt får jorden tid på sig att suga upp vattnet och det kommer växterna till gagn istället. Det finns en ytterligare anledning, eller kanske skröna, kring varför man ska undvika bevattning på dagen och det är att vattendropparna kan bränna växten du vattnar och att droppen i sig blir som ett brännglas. Men å andra sidan regnar det ju ibland och då bränns ju inte växterna sönder...

I snitt förbrukar vi svenskar mellan 120-140 liter vatten per dygn och person. Till mat och dryck förbrukar vi i snitt 10 liter vatten per dygn. Resterande, dvs 110-130 liter är egentligen ren lyxkonsumtion. Tvätt, dusch, städ osv. En vattenförbrukning som i och för sig kan vara befogad till delar för att vi inte skall hamna i lortsverige igen. Men det är de facto en förbrukning som inte behövs för vår överlevnad och som faktiskt väcker en tanke i alla fall hos mig! För kan vi i vår familj dra in på vår lyxkonsumtion av vatten så finns det en stor mängd vatten kvar av "vår pott" att vattna med! Men det bästa av allt är nog att genom att återanvända diskvatten, badvatten och slattarna i slatthinken till att vattna i pallkragar och land kan vi faktiskt både "äta från kakan och spara den" på samma gång. 

Det finns såklart mängder med andra fiffiga och bra besparingstips när det gäller just vatten och sitter du inne med ett, tveka inte att höra av dig genom en kommentar eller ett mejl.

Tid för mig själv

När familjen tar en liten siesta efter lunchen passar jag på att ta lite tid för mig själv, gå ut i trädgården och så lite fröer och se hur det går för odlingarna. Vid gamla äppelträdet stötte jag på denna lilla krabat.

Tistlar är definitivt inte en favorit. Jag minns hur ont det gjorde att som barn cykla ner i ett dike fullt med tistlar, men denna Jättebolltistel är riktigt vacker när den slår ut och nu är det nära! Stor blir den om den växer under gynnsamma förhållanden, vårt rekord är en Jättebolltistel som blev straxt under två meter.

Taxen gillar att hjälpa till i trädgården. Jaga bort katter och fåglar och gräva hål i marken. Eller som här, bara ligga och slappa i solen. Vår Magnolia, som taxen heter, är en riktig soldyrkare!

Potatisen (Minerva) växer så det knakar i gamla rabatten. Skall bli spännande att se om det blir någon skörd! I så fall lutar det åt att landet blir kvar nästa år, och kanske utökas!

Nästa omgång med sallad kommer så fint så. Jag lade på täckväven för att det inte skulle torka ur så fort och det gav som vanligt resultat. Lite längre ner i pallkragen ligger två hinkar med Bokashijord och kompostmaterial. Kretslopp på hemmaplan när det är som bäst.

Det är verkligen en ynnest att kunna plocka sallad och grönsaker från sin egen trädgård! 

Att ta vara på trädgårdens rikedom

Späd Mangold här i flerfärgade sorten Bright Lights är mycket god i sallad. Mer välvuxen är den försvinnande god i pasta, pajer och gratänger. Stjälkarna kan du med fördel spara och tillaga som sparris. Mangold går även förvälla och frysa in!

Jag är verkligen både glad och amatör när det kommer till odling. Glad, för jag tycker det är så fascinerande att lilla jag med lite planering, muskelkraft och vattnande (ja, lite mer än så såklart) kan duka fram egenodlad mat. Att vara självförsörjande på vissa grönsaker stor del av året. Att kunna tillaga mat mitt i vintern med ingredienser som vi själva odlat. Det är sanna mina ord fascinerande!


Här hemma har vi nio stycken dubbla pallkragar jag odlar i. Just nu i skrivande stund växer det tomat, olika sorters sallad, olika örter, mangold, morötter, rädisor, jordgubbar, rabarber och lök i pallkragarna. Jag odlar i omgångar och medan jag exempelvis har sallad att plocka i ett land finns det sallad på uppväxt i ett annat, därför står vi aldrig utan.

En pallkrage har jag just nu som jordfabrik och här gräver jag ner min Bokashikompost, som då blir ny jord. Detta kommer jag strax skriva ett helt inlägg om. Håll utkik!

Vi har även en gammal halvstor rabatt som vi inte riktigt vet vad vi skall göra med och denna hyser just nu potatis (Minerva), sommar morötter (4 olika sorter) och cirkelbetan Chigoggia från Impecta. Medan jag funderar på vad och om jag skall gräva ner nya blommor i rabatten till hösten kan jorden lika gärna brukas tänker jag. Här växer även lite smultron till glädje för barnen, eller i alla fall den minsta som varje dag sitter där på huk och tittar noga för att se om där finns något moget smultron att mumsa på. Dom röda är inga problem att hålla utkik efter men de vita, de är knepiga, men goda! Eventuellt blir det ett land på platsen i fortsättningen.. Hur som helst behöver jag gräva ner ny jord och därför har jag jordfabriken...


Jag är duktig (klapp på axeln) på att ta vara på det vi odlar och tycker om inte att kasta sådant som är ätbart, varken i komposten eller Bokashin. 
Ett exempel på sådant jag tar vara på är lökblast. Många tycker blasten är en biprodukt och att löken är målet och låter därför blasten på löken stå och vissna för att få stora fina lökar. Jag väljer istället att sätta mindre eller tidigare löksorter och ta vara på både lök och blast. Du kan ta ganska mycket av blasten utan att det påverkar löken nämnvärt. Tänk bara på att inte ta bort all blast utan spara några spret på varje lök. Alternativt kapa blasten på mitten. Samma sak kan du göra med vitlöksblasten, men den tar du innan den blir för grov.

Blasten sköljer jag ren och låter torka lite på tidningspapper innan jag hackar den. Jag hackar ganska grovt för jag tycker det blir godast i exempelvis vinterns pajer.

Här är blast från gul och röd lök. Den är lite skarpare i smaken än exempelvis gräslök men betydligt mildare än själva löken.

När jag hackat färdigt lägger jag ner löken i zipp-påsar på 1liter och klämmer ur luften innan jag lägger dem plant att frysa i frysboxen.

Denna gång frös jag även in gräslök och mynta. Gräslök behöver ingen större introduktion. Mynta  däremot är en perenn ört som växer som ogräs och behöver hållas efter för att inte ta över fullkomligt. Denna påse med grovhackad mynta består enbart av det jag gallrat bort från plantan. Mynta går att ha till mycket gott! Du kan ha det i gryta, till lamm, i brödet (om du finhackar det) i smoothien och i dipp bland annat. Jag tycker att fryst mynta håller smaken bättre än torkad, därför fryser jag in den.

Jag vet att zipp-påsar inte alls är optimala att förpacka i rent miljömässigt och jag skulle hellre vilja förpacka i något bättre, men som jag skrev är vi fyra i familjen och vi saknar en normal frys. Vi valde att ersätta vår kyl/frys i köket mot ett helt kylskåp då det gamla gick sönder och därför har vi endast en frysbox nere i källaren. Frysboxen är ganska besvärlig om jag skall vara ärlig och det är ett elände att hålla koll på allting som finns däri. Hur jag än gör känns det som det jag söker ligger längst ner på botten eller i ett hörn. Jag packar i 1liters zip-påsar bara för att de passar perfekt stående i hängkorgarna. Med grönsaker och örter i form av platta stående paket är det plättlätt att bläddra sig fram till det jag vill ha. Dessutom är det lätt att bryta av en bit av "kakan" om inte allt behövs. Påsarna rengörs och återanvänds när de är tomma.